Kulturafton  7  februari 2017  kl. 19.00

Rubriken för kvällen är

Kroppen, själen, samtalet och acceptans som känsla.

 

Bakgrund:

Fram till år 2020 pågår en utställning i Annes Hus som presenterar 7 olika livsprinciper i sju olika rum för en rättvis och hållbar värld. Det är min dröm att dessa levnadsprinciper på sikt ska genomsyra skola och samhälle. Jag har valt att bädda in tankar kring dessa livsprinciper i färg och form i tacksamhet för jordens och andra människors gåvor.

 

 

Utställningen har arbetsnamnet den Grönskande trädgården i ditt inre och det är nu dags att presentera 2017 års levnadsprincip. Det sker genom utställningen Gör mindre åstadkom mer som har vernissage tisdag den 2 maj 2017. Den har tre huvudprinciper.

• att acceptera det vi inte kan göra något åt
• att använda sin kraft kreativt dvs. ta ansvar och inte skylla på någon annan
• att leva försvarsfritt, dvs. att inte öda sin kraft på att försöka övertyga någon annan.

Kulturaftnarna som infaller första tisdagen i månaden kommer att spegla årets utställning.

Den första kulturaftonen för 2017 infaller den 7 februari och kommer att handla accepterandets konst. Hur vi kan spara våra resurser och krafter och få ork över till det som får oss att växa som människor.

 

 

 

Ulla Silkens som är läkare och psykoterapeut kommer till Annes Hus denna kväll. Hon kommer att tala om sambandet mellan våra känslor, vår kropp, vår upplevelse av hur vi har det och samtalets betydelse.

 

 

Ämnet för kvällen är

Kroppen, själen, samtalet. Acceptans som känsla.

Vi behöver våra känslor för att överleva. Det nyfödda barnet är utrustat med en begränsad uppsättning förprogrammerade känsloreaktioner; basala känslor eller grundkänslor. Acceptans är en.

Vi har behövt dem och vi behöver dem för vår överlevnad som art och som individer. Alla känslor har för var och en för oss både positiva och negativa konsekvenser. Ibland är känslorna inte så lätta att känna igen. De kan både gömma sig, komma tillsammans och uppträda förklädda.

Empati är en medfödd förmåga så att vi kan känna in en annan människas känslor och intentioner. Beroende av hur vi själva har det som små och även senare i livet kan vår empati fördjupas och bli bättre, skadas eller bli sämre.

Empatisk Kommunikation handlar om att lyssna på en människas berättelse, be henne försöka sätta ord på sina känslor, be henne reflektera kring berättelsen och känslorna och sedan förmedla tillbaka egna reflektioner. Det är ett bra sätt att fördjupa för att gå vidare säger Ulla

 

Själv funderar jag över hur vi alla älskar vi att bli bemötta med empati och acceptans. Någon som förstår våra behov. Frågan är om vi själva har kontakt med våra känslor och vad vi verkligen behöver.

Hur hanterar vi våra positiva o negativa känslor ?

Vad säger den neurobiologiska forskningen ?

Kanske kan vi få en glimt av hur vi finner

”En genväg in i hjärtat”

 

Jag ser fram emot en intressant kväll med Ulla Silkens och vill hälsa henne och alla intresserade varmt välkomna på detta sätt !